Nu har riksdagen klubbat den starkt kritiserade plastpåseskatten

Den 29 januari klubbade Sveriges riksdag igenom regeringens kritiserade skatt på butikernas plastpåsar. Skatten träder i kraft den 1 mars, men kommer inte att börja tas ut förrän den 1 maj i år. Skatten blir tre kronor för plastbärkassar och 30 öre för små tunna ”fruktpåsar”. Skatten omfattar inte kraftigare plastbärkassar, som är avsedda för varaktigt bruk.

(2020-01-30) Kritiska röster mot skatten har höjts från flera håll, inte minst från handelns organisationer, som är starkt kritiska till regeringens åtgärder och kallar skatten för ”symbolpolitik”, ”förklädd grön skattehöjning” och ”olycklig”.

Mats Hedenström är näringspolitisk chef på Svensk Handel. (Bild Svensk Handel)

”Det är beklagligt att handeln blir måltavla för regeringens förklädda gröna skattehöjning. Skatten på plastbärkassar är symbolpolitik som saknar miljönytta”, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel.

Svensk Handel vänder sig också mot att skatten inte är differentierad. Regeringens förslag innebär att även de plastbärkassar som är tillverkade av bioplast eller återvunnen plast straffbeskattas. Det motverkar handelsföretagens strävan att bidra till en cirkulär ekonomi.

”Handelsföretagens engagemang för att ta fram miljövänliga påsar ignoreras helt. Hade regeringen menat allvar med sin miljöpolitik, hade de istället valt att jobba tillsammans med handeln och premiera det aktiva hållbarhetsarbete som pågår”, säger Mats Hedenström

Skatten på plastbärkassar är en del i regeringens så kallade gröna skatteväxling där även skatten på elektronik ingår. Regeringen utreder även om en skatt på kläder ska införas.

”Hittills har vi sett lite av växling men mycket av skattehöjningar. Regeringens så kallade miljöskatter är felriktade och slår hårt mot svenska jobb i handeln. Det är extra illavarslande med tanke på att handeln befinner sig i en stor omställning med ökad internationell konkurrens”, säger Mats Hedenström.

Även organisationen Svensk Dagligvaruhandel stämmer in i den hårda kritiken mot plastpåseskatten.

Karin Brynell är VD i Svensk Dagligvaruhandel (Bild Sv. Dagligvaruhandel)

”Dagens beslut i riksdagen sänder en olycklig signal till dagligvaruhandeln och de satsningar vi gör och har gjort på att ställa om plastförpackningar till att bli materialåtervinningsbara och fossilfria. Det som nu händer är att skatt införs på en produkt som handeln redan har fått in i det cirkulära systemet och gjort fossilfria. Vi hoppas nu att politikerna också tar sitt ansvar och följer utvecklingen av beslutet, huruvida det driver till andra konsumentbeteende och hur det påverkar klimatet”, säger Karin Brynell, VD i Svensk Dagligvaruhandel

Svensk Dagligvaruhandel skriver i ett pressmeddelande att organisationens medlemsföretag har ett gemensamt mål om att till år 2022 ska alla plastförpackningar vara materialåtervinningsbara och till år 2030 ska de bestå av fossilfri eller återvunnen plastråvara. När det gäller plastbärkassar specifikt är båda målen redan så gott som uppfyllda.

Den nu beslutade lagen träder i kraft 1 mars, men själva skatten på plastbärkassar ska börja tas ut från 1 maj 2020. För konsumenterna förväntas skatten innebära att en vanlig bärkasse i plast, som används för att bära hem varor från matbutiken, kommer att kosta sex till sju kronor.

Enligt regeringen kommer plastpåseskatten att generera årliga skatteintäkter på 2,7 miljarder kronor. Skatteintäkterna ska sedan användas till att sänka skatten på arbete.

Vid omröstningen i riksdagen den 29 januari röstade Moderaterna och Sverigedemokraterna emot förslaget.

Jerry Pettersson/JP Press Agency © 2020

Related Posts